Zandra

Mamma till Milo, sambo med en turk

RIP Bambam

I dag den 13 December 2011 somnade min bästa vän in! Han blev hela 6 år!

Han var inte sjuk utan en frisk och underbar hund! Problemet var att han var inte snäll mot andra hundar och han var inte snäll mot barn! Men han gjorde ingen jätte illa.

Jag visste att detta skulle komma då mina föräldrar hade fått för sig att dom skulle döda han i stället för att hjälpa han.

Men jag trodde aldrig dom skulle göra det utan min vetskap. I dag kommer pappa hem till mig och säger att han är borta. Dom ringde djursjukhuset och dom sa att dom hade ett återbud så det fanns tid i dag!

Jag fick inte ens säga hej då till min bästa vän. Jag fick inte ens ge han en puss det är det som gör mest ont!

HUr kan man göra något sådant?!

Jag är helt förstörd! Hur kan dom göra så här mot en höggravid tjej! Sin egna dotter!

Han var min bästa vän! Han fanns alltid där och gjorde vardagen lite ljusare. Han blev alltid så glad när man kan hem!

Saknade kommer vara enorm! Och besvikelsen mot min mamma kommer vara stor att hon gjorde detta!

Jag kommer aldrig kunna gå hem till mamma och pappa igen! Det kommer vara så jobbigt att gå dit och ingen bambam som hälsar på en!

Jag tror inte många förstår var denna underbara hund betydde för mig!

JAG ÄLSKAR DIG BAMBAM <3

Ingen kommer kunna ta din plats

Förlåt om jag kanske dömer dina föräldrar just nu, men det de gjorde idag skulle jag kalla för ren lathet och egoism från deras sida. Jag kan förstå att man kanske inte har tiden eller orken att "arbeta" med en hund för att få bort vissa olater. Men vad jag inte i hela världen kan förstå är varför de helt enkelt inte omplacerade honom?? Finns sååå många yngre, el äldre, pensionärer som gärna tagit emot honom. Personer som kanske inte har några små barn i familjen längre, kanske är helt ensamma och vill ha sällskap osv. Min hund är inte heller särskillt glad i andra hundar, men det löser jag genom att INTE låta henne få tillfälle att hälsa på andra hundar heller. Hur lätt som helst!! Det ska oxå tilläggas att BamBam var en dvärgpudel, han kan inte vara särskillt svår att hålla tillbaka i koppel. Dessutom är typ 80% av alla hundar INTE glada i främmande hundar. Att dina föräldrar inte ville ha kvar honom pga att han är barnilsk kan jag förstå då både din syster och snart du, kommer att ha småttingar som kryper runt. Men som sagt, de kunde väl omplacerat honom ist...finns ingen som helst anledning att avliva en hund pga av dessa osaker, speciellt inte när det går att lösa på andra sätt. Jag förstår att du är arg och besviken på dina föräldrar just nu! Dock kommer du inte alltid vara det. Ibland tar vi människor fel beslut helt enkelt, men i slutänden blir allt bra!

Usch älskade vän, började typ gråta när jag läste detta! Kramar om <3

Beklagar verkligen! Vet hur det känns :( Inte att någon gjorde det mot min vetskap men jag hade en rottisvalp,min absolut bästa vän och helt underbar. Mitt allt och min ögonsten. Man röntgar ju rottisars höfter vid 1 års ålder och de dömde ut honom!!! Första tanken var att jaa men jag kan ta det lugnt med honom så ordnar det sig. Fast det var inte rätt mot honom för i huvudet var han ju ung och behövde massor av motion och stimulans och så hade han ju ont! Hade jag kunnat så hade jag gjort allt för att kunna "träna bort det fast detta var ju kroppsligt på honom. Fruktansvärt men nödvändigt beslut. Min pappa och bror tog honom till djursjukhuset för jag kunde inte! så tomt och jag tänker på honom än i dag <3 Beklagar verkligen!

Men fy vad hemskt! Gråter just nu... Lider så ofattbart med dej. Har själv en hundilsk hund och håller med anonym... <3

:( <3

Usch fy. :( Massa kramar till dig <3