Zandra

Varför sa jag upp mig? Varför slutade jag? Varför åkte jag hem?
Ja det är många frågor. Och ska försöka nu att berätta lite.

Allt var så bra förra året. Allt var så mycket bättre. Vi var ett TEAM! Det är kan jag inte dölja. Jag hade höga förväntningar på detta året. Jag trodde det skulle bli sjukt bra i år. Men så fel jag hade.

Vad ska jag börja?
Det började ju redan på utbildningen då dem ändrade teamen. Jag vet inte hela sanningen där. Så ska inte säga för mycket. Men även teamet fick en dålig start. Sak efter sak hände i början. Visste var det bra vissa stunder men det blev aldrig så bra.
Jag kände att jag inte hade något gemensamt med någon. Man kunde inte vara glad för andra. Det var avundsjuka. Det kändes väldigt mycket som små skole fasoner. Man kunde inte gå själv utan var tvungen att vara 2 för att göra vissa saker.  Och man kunde inte vara utan den andra utan var tvungen att vara med en och samma. Ja det finns en massa. Men ska inte säga för mycket. Men kunde säga att efter tisdagens utgång. som förövrigt var så sjukt rolig visade bara vilket rätt val jag gjorde. Då vissa ville skapa en konflikt.
Och hur moget är det att kasta nötter på någon? Men dessa saker förstörde inte min kväll ett dugg. Utan jag blev bara mer glad över mitt beslut.

När jag berättade vad jag tyckte i min blogg utan några som helst namn så fick jag skit för det. Jag berättade hur jag mådde i min blogg som jag alltid har gjort och skrev att det var skit surt att vänta på mini disoct så fick man skit för det. Men det är ju mina åsikter. Och jag är ju inte ens om att skriva sådant. Och när dem säger att någon från kontoret har läst min blogg när dem sökte på ett namn så var det påhit då man inte kunde söka och få fram min blogg innan då jag hade ändrat det. Men alla vet ju vem som sitter och läser allas bloggar hela tiden.

När jag sa upp mig för att jag mådde dåligt för att vara på jobbet. Jag älskade mitt jobb. Hade alltid gjort det. Men i slutet fick jag ont i magen av att gå till jobbet. Jag trivdes inte alls. Hade magproblem och valde att säga upp mig så var det enligt dem att det var dem som hade sagt upp mig. Men varför ljuga om sanningen. Jag var ju knappast den ända som har sagt upp mig pga att man mår dåligt pga jobbet.

Att visa får vara högre upp än andra är sjukt. Vissa klarar ju inte av det. Att vara konflikträdd som chef är väl inte det bäst. Att ljuga för sina anställda. Säga att det inte gå på visa utflyckter för att man är för många som vill åka men i verkligheten så vågade man inte ringa. Eller ljuga om andra saker. Snacka en massa skit om andra. Bara gå runt och inte göra något vettigt alls. Ja där finns det en hel del att säga också.

Att man får svära åt sina anställda säga att dem är tröga och dumma. Behandla dem som skit. Nej det är fan inte normalt. Dem har inte många som kommer tillbaka varje år. Dem flesta som kommer tillbaka har en pojkvän i Turkiet. Det är därför dem gör en andra säsong eller fler.

Men säger som andra säger det är absolut inte företaget det är fel på. Utan vissa personer. Och det är dumt. För dem hade kunnat ha kvar mer personal.

I onsdags så åkte jag till Side för att min vän valade att försvinna därifrån. Hon orkade inte till slut. Så på kvällen smög hon ut. Är det normalt att det ska vara så?

Det var varför jag valde att sluta tidigare en vanligt. När jag fick chansen att gå tidigare svävade jag på moln och gjorde det hela tiden där nere.